Energiprojekt med energipålar visar vägen för framtidens hållbara byggande

Målet är att minska byggnaders klimatpåverkan och samtidigt öka energieffektiviteten, särskilt i tätbebyggda områden där utrymmet för traditionella bergvärme- eller markvärmesystem ofta är begränsat.

Projektet, som rapporterades i Byggnyheter i oktober 2025, drivs av ett samarbete mellan Tyréns, Skanska och Energimyndigheten och ska undersöka hur väl tekniken fungerar i svenska markförhållanden. Genom att utnyttja de pålar som ändå används vid grundläggning av större byggnader, vill man skapa en dubbel funktion där konstruktionen inte bara bär huset, utan samtidigt levererar värme och kyla till det.

Om tekniken visar sig framgångsrik kan energipålar bli en del av framtidens klimatsmarta byggsystem, särskilt i stadsområden där både utrymme och energi är en bristvara.

Vad är energipålar?

Energipålar (även kallade termopålar) är vanliga betongpålar med ett inbyggt energisystem. I pålarna installeras kollektorslangar, alltså rör fyllda med vätska, som gör att energi kan utvinnas eller lagras i marken.

När byggnaden behöver värme cirkulerar vätskan i slangarna och hämtar energi från marken, som sedan leds vidare till en värmepump. På sommaren kan processen vändas: överskottsvärmen från byggnaden transporteras tillbaka till marken, vilket ger naturlig kylning.

Detta gör att energipålar fungerar som ett kombinerat grundfundament och geoenergilager, ett slags integrerad bergvärme i byggnadens stomme.

Så fungerar det – steg för steg

1. Grundläggning och installation. När byggnaden grundläggs installeras betongpålar som vanligt. Skillnaden är att dessa pålar utrustas med ingjutna kollektorslangar, vanligtvis tillverkade av polyeten.
2. Vätskecirkulation. I slangarna cirkulerar en vätska (ofta en vatten-glykolblandning) som antingen tar upp eller avger värme till marken beroende på säsong.
3. Energiväxling. Den värme som samlas upp transporteras till byggnadens värmepump, som höjer temperaturen till rätt nivå för värmesystemet. På sommaren kan systemet köras i omvänd riktning för att kyla byggnaden.
4. Återladdning av marken. För att undvika att marken “urladdas” över tid måste energibalansen hållas, alltså att den värme som tas ut under vintern återförs på sommaren. Därför passar tekniken särskilt bra för byggnader med både uppvärmnings- och kylbehov, som kontor, sjukhus och skolor.

Fördelarna: dubbelt värde på varje påle

Det mest uppenbara är att energipålar ger dubbel funktion, samma konstruktion som bär byggnaden kan också leverera energi. Det sparar både material, plats och installationskostnader.

Enligt studier från bland annat Hercules Grundläggning och Centrumpile kan energipålar minska behovet av externa värme- eller kylsystem och därmed reducera både energikostnader och koldioxidutsläpp.

Andra fördelar:

• De kräver inte extra markyta, till skillnad från traditionell markvärme.
• De fungerar året runt tack vare markens stabila temperatur.
• De kan integreras med befintliga värmepumpsystem.
• De kan bidra till lägre energitoppar i elnätet genom lokal lagring.

Dessutom öppnar tekniken för cirkulärt tänkande i byggandet, samma konstruktion fyller flera syften under sin livslängd.

Utmaningar och begränsningar

Trots potentialen finns också utmaningar. Energipålar kräver noggrann dimensionering och geoteknisk analys. Markens termiska egenskaper, särskilt i lera och silt, påverkar hur effektiv värmeöverföringen blir.

En rapport från SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) visar att upprepad uppvärmning och nedkylning av marken kan förändra jordens portryck och konsolidering (att marken långsamt pressas samman), vilket i vissa fall kan påverka stabiliteten.

Dessutom är installationskostnaden fortfarande något högre än för standardpålar, eftersom extra komponenter och arbetstid tillkommer. För att energipålar ska bli ekonomiskt konkurrenskraftiga krävs därför större projekt där energibesparingen över tid väger upp investeringen.

Svensk mark och potential

Energipålar har redan använts framgångsrikt i länder som Schweiz, Tyskland och Storbritannien. I Sverige testas tekniken nu i allt fler projekt, bland annat i kontorsbyggnader, logistikfastigheter och flerbostadshus.

Eftersom många svenska städer, som Stockholm och Göteborg, byggs på komplex mark där pålning ändå krävs, blir potentialen stor. Det handlar helt enkelt om att utnyttja något som redan måste göras, men på ett smartare sätt.

Tyréns energiprojekt ska ge svar på frågor som:

• Hur mycket energi kan man realistiskt utvinna ur pålar i svensk jord?
• Hur påverkar tekniken byggnadens livscykelkostnad?
• Hur kan metoden skalas upp i stadsplanering?

Framtidens grundläggning

Energipålar är ännu i sin utvecklingsfas, men mycket tyder på att de kommer att bli en viktig pusselbit i klimatsmarta byggprojekt framöver.

När kraven på energiprestanda skärps och byggbranschen söker lösningar som inte tar extra yta i anspråk, erbjuder tekniken ett hållbart alternativ som utnyttjar markens naturliga värmeflöden.

Om allt går som planerat kan resultaten från Tyréns-projektet bana väg för fler svenska testanläggningar redan 2026. Då kan energipålen, bokstavligen, bli grunden till framtidens byggenergi.