Rivning

Kortfakta om rivning

• Rivningslov: krävs inom detaljplanerat område – ansök innan arbetet påbörjas
• Kostnad: 1 200–2 000 kronor per kvadratmeter; totalrivning av en villa kostar ofta 150 000–400 000 kronor
• Rivningslov: 5 000–15 000 kronor beroende på kommun
• Tidsåtgång: 1–5 dagar för själva rivningen beroende på storlek och material
• Kontrollplan: krävs och ska godkännas av kommunen innan start
• Sanering: obligatoriskt om byggnaden innehåller asbest eller PCB – ökar kostnaden

Bygglov och rivningslov

Innan rivningsarbetet påbörjas måste du kontrollera om rivningslov krävs. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) krävs rivningslov inom detaljplanerat område. Detta gäller även för vissa byggnader utanför detaljplanerat område, beroende på kommunens bestämmelser. Rivningslov är särskilt viktigt när byggnaden är stor eller om den ligger inom ett område där byggplanen är strikt reglerad. Om du planerar att bygga något nytt efter rivningen, kan det även krävas bygglov. Handläggningstiden för både rivningslov och bygglov är minst 4 veckor och kan vara längre beroende på omfattningen av rivningen.

• Rivningslov: Om du planerar att riva en byggnad eller del av en byggnad som kräver rivningslov enligt PBL (Plan- och bygglagen), måste du ansöka om detta innan arbetet påbörjas. Rivningslov är särskilt viktigt när byggnaden är stor eller om den ligger inom ett område där byggplanen är strikt reglerad.
• Bygglov: Det kan även krävas bygglov om du planerar att bygga något nytt eller ändra användningen av byggnaden efter rivningen.
• Rivning utan lov: I vissa fall kan det vara tillåtet att riva utan lov, men detta gäller oftast för enklare byggnader som inte kräver omfattande arbete eller påverkar omgivningen.

Tänk på att handläggningstiden för både rivningslov och bygglov är minst 4 veckor och kan vara längre beroende på omfattningen av rivningen.

Kostnader för rivning

Kostnaden för att riva en byggnad varierar beroende på flera faktorer, som byggnadens storlek, material och plats. Kostnaden för att riva ett hus kan skilja sig markant beroende på var i landet rivningen sker. Till exempel kan priset för att riva hus i Halmstad vara lägre än för en rivning i Göteborg, där tät bebyggelse och tillståndskrav ofta driver upp kostnaden. Även i städer som Gävle och Uppsala påverkar faktorer som detaljplan, markförhållanden och avfallshantering prisbilden. Om huset innehåller farliga material som asbest kan kostnaden bli högre på grund av saneringskrav.

Här är några vanliga kostnadsexempel:

• Kostnad för rivningslov: Mellan 5 000 och 15 000 kronor.
• Kostnad för rivning: Kan vara 10 000 – 100 000 kronor eller mer beroende på byggnadens storlek.
• Kostnad för rivning per kvadratmeter: Rivningskostnad per kvadratmeter ligger oftast mellan 1 200 och 2 000 kronor.
• Kostnad att riva hus med källare: Ofta högre än genomsnittet p.g.a. extra arbete.
• Kostnad för att riva hus och bygga nytt: En totalentreprenad kan landa på 3 – 4 miljoner kronor beroende på projekt.
• Kostnad för att riva hus själv: Kan minska kostnaderna, men kräver stor kunskap och ansvar.
• Kostnad för att riva uthus och riva ladugård: Lägre än bostadshus, men beror på konstruktion och plats.
• Riva ett hus med eternit: Eternit innehåller asbest, vilket kräver sanering och ökar kostnaden.
• Arbetskostnad för rivning: Kostnaden för rivning kan variera beroende på byggnadens material och arbetsintensitet. Det kan kosta mellan 10 000 och 100 000 kronor eller mer beroende på byggnadens storlek och det tekniska utförandet.
• Bortforsling av byggavfall: Om det finns stora mängder byggavfall kan detta bli en extra kostnad, och detta kan kosta mellan 5 000 och 15 000 kronor beroende på mängden avfall och om materialen är farliga att hantera.

Miljöinventering och materialinventering inför rivning

Innan rivningen påbörjas bör en materialinventering och miljöinventering av byggnader genomföras. Syftet är att identifiera och dokumentera material som kan vara farliga för miljön eller hälsan, såsom asbest eller PCB. Enligt Naturvårdsverket bör dokumentationen bevaras i fem år och göras tillgänglig för tillsynsmyndigheten vid behov.

Bygg- och rivningsavfall

Rivning genererar stora mängder avfall, och det är viktigt att hantera detta på ett miljövänligt sätt. Enligt Naturvårdsverket ska bygg- och rivningsavfall sorteras och återvinnas i enlighet med gällande regler. Det inkluderar att separera farligt avfall från övrigt material och att dokumentera hur avfallet hanteras.

En kontrollplan för rivning är ett viktigt dokument som beskriver hur rivningsarbetet ska genomföras och kontrolleras. Den ska innehålla information om vilka kontroller som ska utföras, vem som ansvarar för dem och när de ska ske. Kontrollplanen ska skickas in till kommunen för godkännande innan rivningen påbörjas. Här kan det även vara bra att hitta kontrollansvarig eller en besiktningsman för att säkerställa korrekt utförande.

Olika typer av rivningar

Det finns flera typer av rivningar, beroende på byggnadens konstruktion och material:

• Totalrivning – hela byggnaden rivs ner till grunden.
• Selektiv rivning – endast vissa delar av byggnaden rivs, ofta för att bevara specifika delar eller för att underlätta återvinning.
• Tungrivning – rivning av stora och tunga konstruktioner, såsom betongbyggnader.
• Lättrivning - Lättrivning innebär att man tar bort icke-bärande delar av en byggnad, som innerväggar, undertak, golv och ytskikt, ofta som ett första steg inför renovering eller ombyggnation.
• Ombyggnadsrivning – rivning av delar av en byggnad inför ombyggnation.
• Rivning och sanering – inkluderar borttagning av farliga material som asbest.

Vanliga frågor och svar om rivning