Dränering
Att dränera huset skyddar grunden mot fukt och vatten och kan förebygga kostsamma skador. En vanlig dränering kräver normalt inte bygglov eller marklov, men marklov kan bli aktuellt om du samtidigt förändrar marknivån. Här går vi igenom reglerna, vad dränering kostar, hur arbetet går till och vad du behöver tänka på kring marklov, dagvatten och rotavdrag.
Publicerad 3 april 2025 — Uppdaterad 24 september 2026
Kortfakta om dränering
När behöver du dränera?
Dränering behövs när vatten samlas runt husgrunden i stället för att rinna bort naturligt. Vanliga tecken på att det är dags:
Åtgärda problemen tidigt. Ju längre du väntar, desto större risk för kostsamma skador på grunden. Läs också om hur markhöjd och markens lutning påverkar avrinningen.
Vad kostar det att dränera om huset?
Kostnaden för att dränera ett hus beror framför allt på husets storlek, hur djupt det behöver grävas och markförhållandena runt grunden. Berg, lera, begränsad framkomlighet och altaner eller andra konstruktioner som måste tas bort kan göra arbetet dyrare.
Be gärna om en specificerad offert där det framgår vad som ingår. Förutom själva grävningen kan exempelvis material, bortforsling av schaktmassor, återställning av mark och eventuella arbeten med altan eller stenläggning påverka slutpriset. Du kan dra av 30 procent av arbetskostnaden via rotavdrag, max 50 000 kronor per person och år.
Kan man få rotavdrag för dränering?
Ja. Dränering av husgrunden räknas som ett arbete som kan ge rätt till rotavdrag när villkoren för avdraget är uppfyllda. Du kan få rotavdrag med 30 procent av arbetskostnaden, upp till det årliga maxbeloppet för rotavdrag. Material, maskiner, resor och andra kringkostnader ger inte rätt till avdrag. Även arbete med att återställa marken till ursprungligt skick kan omfattas av rotavdrag, förutsatt att återställningen görs i anslutning till dräneringsarbetet.
Dränering nära tomtgräns och grannar
Ligger huset nära tomtgränsen behöver arbetet planeras så att det inte orsakar problem på grannfastigheten. Dränerings- och dagvatten ska hanteras så att åtgärden inte leder till olägenheter för omgivningen, exempelvis genom att vatten koncentreras eller leds mot grannens tomt.
Om arbetet kräver att du går in på grannens fastighet, placerar utrustning där eller utför delar av arbetet på grannens mark behöver du komma överens med fastighetsägaren innan arbetet påbörjas.
Tänk också på att en förändring av markens höjd eller lutning kan påverka hur regn- och ytvatten rör sig mellan fastigheterna. Ska marknivån förändras i samband med dräneringen bör du därför kontrollera både marklovsreglerna och hur den nya markutformningen påverkar omgivningen. Boverket anger uttryckligen att markåtgärder vid en marklovsprövning bland annat bedöms utifrån om de medför betydande olägenheter för omgivningen.
Dränera husgrund
Dränering av husgrund är den vanligaste formen av dränering. Marken runt hela huset grävs upp, grundmuren friläggs, rengörs och eventuella skador lagas innan dräneringssystemet installeras. Sedan monteras dräneringsrör i botten av schakten, inbäddade i makadam och geotextilduk som hindrar finpartikar från att täppa till rören. Slutligen skyddar man väggen med en platonmatta eller isolerskivor och återfyller med rätt material. Läs mer om de markarbeten som ingår.
Rätt djup för dräneringsrören är minst 30–50 centimeter under bottenplattan eller källargolvet.
Dränera källare
Källare med fuktproblem kan dräneras på två sätt: utifrån eller inifrån.
Utifrån (rekommenderas)
Samma metod som för husgrunden: marken grävs upp, grundmuren friläggs och ett nytt dräneringssystem installeras. Det är det mest effektiva sättet att lösa problemet permanent. Kostnaden för att dränera hus med källare ligger i den övre delen av prisspannet – räkna med 150 000–300 000 kronor beroende på källarens perimeter och markförhållanden. Se även vår guide om schaktning.
Inifrån (komplement)
Det är möjligt att dränera källaren inifrån genom att mejsla upp golvet närmast väggarna och lägga dräneringsrör som leder vatten till en pumpbrunn. Det löser inte grundproblemet men kan fungera som komplement när grävning utifrån inte är möjlig, till exempel vid trånga lägen eller befintlig altan.
Obs!
Notera att metoden som kallas elektroosmos – att driva ut fukt med elektriska pulser – har ifrågasatts och saknar brett vetenskapligt stöd.
Dränera gräsmatta
Om stora pölar bildas på gräsmattan efter regn kan marken behöva dräneras. Det handlar inte om husgrunden utan om att förbättra avrinningen i trädgården.
Så gör du:
Gräv släntdiken
Ca 50 centimeter djupa, som leds mot ett befintligt dike eller brunn
Lägg dräneringsslang
med makadam i diket och täck med geotextilduk
Återfyll
och planera marken så att den lutar bort från huset och mot diket
Det är också möjligt att anlägga en stenkista på tomten där dagvattnet samlas och infiltreras i marken.
Bra att veta
Observera att anslutning till kommunalt dagvattennät kräver tillstånd och kan medföra en anslutningsavgift på 20 000–150 000 kronor beroende på kommun.
Vart ska dräneringsvattnet ledas?
När huset dräneras behöver vattnet också ha någonstans att ta vägen. Beroende på fastighetens förutsättningar kan dräneringsvattnet exempelvis ledas till en dagvattenledning, dagvattenbrunn eller tas om hand lokalt på fastigheten.
Hur vattnet får anslutas till det kommunala ledningsnätet beror på kommunens VA-system och lokala bestämmelser. Utgå därför inte från att dräneringsvattnet kan kopplas till samma ledning som hushållets spillvatten. Kontakta VA-huvudmannen om du är osäker på hur dräneringsvattnet ska hanteras på fastigheten.
Vanliga dräneringsmetoder
Krävs bygglov eller marklov för dränering?
Att dränera runt en befintlig husgrund kräver normalt inte bygglov. Om marken återställs efter grävningen så att marknivån inte förändras mer än vad reglerna tillåter krävs normalt inte heller marklov.
Inom ett område med detaljplan krävs däremot marklov för schaktning eller fyllning som förändrar markens höjdläge med mer än 0,5 meter, så länge förändringen inte innebär att marken justeras till en nivå som redan har bestämts i detaljplanen. Det kan därför bli aktuellt med marklov om du i samband med dräneringen exempelvis höjer eller sänker marken runt huset.
Marklov kan också krävas för vissa andra markåtgärder om det finns särskilda bestämmelser i detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Kontrollera alltid med din kommuns byggnadsnämnd innan du börjar. Du kan också läsa Boverkets riktlinjer för markavvattning för mer information.
Så går en dränering till
Att dränera huset är ett omfattande projekt, men processen följer i regel samma arbetsgång. Här är de vanligaste stegen:
Steg för steg
Planering och förberedelse
Först görs en inspektion av husgrunden och marken. Entreprenören bestämmer var dräneringsrören ska läggas, hur djup grävningen måste vara och var vattnet ska ledas bort.
Grävning runt huset
Jorden schaktas bort längs husgrunden så att väggarna friläggs. Det är vanligt att använda grävmaskin, men vid trånga lägen kan grävningen ske för hand.
Rengöring och kontroll av grundmur
När grunden är frilagd rengörs den från jord, smuts och eventuella skador. Sprickor och skador lagas innan nästa steg påbörjas.
Montering av dräneringsrör och skydd
Perforerade dräneringsrör läggs i botten av schakten, omgivna av grus och en skyddande geotextilduk. Ofta monteras också platonmatta eller isolerskivor mot husväggen för att hindra fukt från att tränga in.
Återfyllnad och material
När dräneringssystemet är på plats fylls schakten igen med grus, jord eller makadam. Detta ger stabilitet och förbättrar vattenavrinningen.
Avledning av vatten
Slutligen leds vattnet bort från huset – ofta till en dagvattenbrunn, stenkista eller kommunens dagvattensystem.
En väl utförd dränering skyddar husgrunden i flera decennier och minskar risken för både fukt och strukturella skador.
Vanliga frågor om dränering
Dela