Koloniområden är ofta en viktig del av stadsplaneringen, men när de bara omfattas av en översiktsplan får de ett svagare rättsligt skydd jämfört med detaljplanerade områden. Kommunen har stor frihet att avgöra hur marken ska användas och förändras – något som kan påverka kolonilotternas långsiktiga framtid.
Bygglov kan behövas
Handläggningstid: ca 4 - 10 veckor
Kostnad: ca 5000 - 15000 kr
Du behöver inte bygglov om
Området helt saknar detaljplan och byggnationen bedöms som liten eller tillfällig.
Du endast underhåller eller målar om en befintlig kolonistuga.
Föreningens regler tillåter åtgärden och kommunen inte kräver lov i just ditt fall.
Du behöver alltid bygglov om
Du vill bygga en helt ny kolonistuga.
Åtgärden bedöms påverka områdets karaktär eller kulturmiljövärden.
Kommunen kräver bygglov trots att detaljplan saknas (det sker i vissa fall).
Du behöver göra en anmälan om
Du vill installera eldstad eller skorsten.
Du drar in vatten, avlopp eller el.
Du gör ändringar i byggnadens bärande konstruktion.
Dessa handlingar behöver du för din anmälan
Ansökningsblankett via kommunens e-tjänst.
Situationsplan som visar stugans placering.
Ritningar (plan/fasad) vid ny- eller tillbyggnad.
Eventuella intyg från föreningen eller om kulturmiljö är aktuellt.
Koloniområden i översiktsplan – allt du behöver veta
Vad innebär översiktsplan för koloniområden?
En översiktsplan är kommunens långsiktiga strategi för hur mark och vatten ska användas och utvecklas. Alla kommuner i Sverige är skyldiga att ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Planen ska visa inriktningen för den fysiska utvecklingen under minst 20 år framåt.
Till skillnad från en detaljplan är översiktsplanen inte juridiskt bindande för markägare eller enskilda. Däremot fungerar den som ett vägledande dokument för kommunen själv, länsstyrelsen och andra myndigheter när beslut ska fattas om detaljplaner, bygglov och olika tillstånd.
För koloniområden betyder det att marken kan pekas ut som särskilt viktig för rekreation, odling eller grönstruktur i kommunen. Det ger dock inget garanterat skydd, översiktsplanen kan revideras, och marken kan få en annan användning i framtiden om kommunen bedömer att behovet av exempelvis bostäder eller infrastruktur väger tyngre.
En positiv aspekt är att översiktsplanen ofta lyfter fram kolonilotter som en resurs för hållbar utveckling, biologisk mångfald och folkhälsa. När koloniområden skrivs in i planen visar kommunen att de ser ett värde i att bevara och utveckla dessa gröna miljöer, men det är i slutändan alltid upp till kommunens prioriteringar hur stark den ambitionen blir.
Skillnaden mot detaljplan
I en detaljplan är markanvändningen skyddad på ett tydligare sätt. Där anges exakt vad som får byggas och hur marken får användas. En översiktsplan däremot är mer generell och kan ses som ett ramverk vilket gör att kolonilotter i sådana områden har mindre juridiskt skydd och kan vara mer sårbara för exempelvis bostadsbyggande eller infrastrukturprojekt.
Kommunens frihet och ansvar
En detaljplan är juridiskt bindande och anger i detalj hur ett specifikt område får användas, exempelvis om marken ska vara avsedd för bostäder, park eller kolonilotter. Här framgår även regler för byggnadernas utformning, höjd, placering och andra begränsningar. För koloniområden inom detaljplan innebär det därför ett tydligt och långsiktigt skydd, eftersom planen måste följas när kommunen fattar beslut om bygglov eller andra tillstånd.
En översiktsplan däremot är inte bindande för enskilda. Den fungerar snarare som ett strategiskt dokument som visar kommunens intentioner på lång sikt. Det innebär att ett område som i dag är markerat som koloniområde i översiktsplanen kan få en helt annan funktion i framtiden, om kommunen beslutar att marken istället behövs för bostadsbyggande, vägar eller annan infrastruktur.
Bakgrunden till skillnaden är det svenska kommunala självstyret, som är grundlagsfäst. Kommunerna har rätt att själva avgöra hur mark och vatten ska användas inom sina gränser, utifrån lokala och regionala behov. Detta ger en stor flexibilitet, men betyder också att koloniområden inom översiktsplanen inte har samma trygghet som de som regleras i en detaljplan.
Vad betyder det för dig som kolonilottsägare?
Som innehavare av en kolonilott i ett område som omfattas av översiktsplan är det viktigt att förstå att ditt arrende kan vara mer osäkert än i detaljplanerade områden. Eftersom översiktsplanen inte är juridiskt bindande finns ingen garanti för att marken kommer att fortsätta vara avsedd för odling på lång sikt.
Det är därför klokt att:
Hålla dig uppdaterad om kommunens planer. Översiktsplanen ses över regelbundet och skickas ofta ut på samråd. Där kan du ta del av framtida förändringar som kan påverka kolonilotten.
Delta i samr åd när kommunen reviderar översiktsplanen. Här har du som privatperson och koloniförening möjlighet att framföra dina synpunkter och argumentera för att området bör bevaras.
Ha tät dialog med koloniföreningen. Ofta är föreningen den part som förhandlar med kommunen och kan påverka i planeringsprocessen.
Planera långsiktigt med osäkerhet i åtanke. Eftersom arrendet kan förändras eller sägas upp om marken får en ny funktion, är det bra att inte investera för stora summor i permanenta lösningar om området saknar detaljplan.
För många kolonilottsägare kan översiktsplanen ändå vara ett stöd, eftersom kommunen ofta markerar dessa områden som värdefulla grönytor för rekreation och biologisk mångfald. Det är ett tecken på att kommunen ser ett värde i kolonilotter – även om skyddet inte är lika starkt som i en detaljplan.
Vanliga frågor och svar
Nej, inte på samma sätt som med en detaljplan. Översiktsplanen är vägledande men inte bindande för markägare.
Ja, kommunen kan ändra markanvändningen i framtida planer, även om området i nuläget pekas ut för rekreation.
Genom att delta i samråd och lämna synpunkter vid revideringar av översiktsplanen kan föreningar framföra sina intressen och öka chansen att området bevaras.
I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.
För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.
När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.
Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.
Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.
När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.
Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.
