Bygglov för kolonilotter – exempel från svenska kommuner
Publicerad: 24 september 2025
Reglerna för kolonilotter kan skilja sig mycket beroende på var i landet du befinner dig. Vissa kommuner har strikta detaljplaner eller områdesbestämmelser som styr exakt hur stora stugorna får vara och vilka material som ska användas, medan andra kommuner har mer generella riktlinjer och lämnar större frihet till koloniföreningarna.
Bygglov kan behövas
Handläggningstid: ca 4 - 10 veckor
Kostnad: ca 5000 - 15000 kr
Du behöver inte bygglov om
Området helt saknar detaljplan och byggnationen bedöms som liten eller tillfällig.
Du endast underhåller eller målar om en befintlig kolonistuga utan att ändra färgsättning, material eller utseende.
Föreningens regler tillåter åtgärden och kommunen inte kräver lov i just ditt fall.
(Obs: i K-märkta områden kan även enklare underhåll omfattas av restriktioner – t.ex. färgval, material eller fönsterbyten.)
Du behöver alltid bygglov om
Du vill bygga en helt ny kolonistuga.
Åtgärden bedöms påverka områdets karaktär eller kulturmiljövärden.
Kommunen kräver bygglov trots att detaljplan saknas (det sker i vissa fall).
Du behöver göra en anmälan om
Du vill installera eldstad eller skorsten.
Du drar in vatten, avlopp eller el.
Du gör ändringar i byggnadens bärande konstruktion.
Dessa handlingar behöver du för din anmälan
Ansökningsblankett via kommunens e-tjänst.
Situationsplan som visar stugans placering.
Ritningar (plan/fasad) vid ny- eller tillbyggnad.
Eventuella intyg från föreningen eller om kulturmiljö är aktuellt.
Bygglov för kolonilotter – exempel från svenska kommuner – allt du behöver veta
I vissa fall kan även kulturhistoriska värden påverka, vilket gör att bygglov krävs för åtgärder som annars hade varit bygglovsbefriade. Här har vi samlat konkreta exempel från olika kommuner för att visa hur reglerna kan se ut i praktiken och vad du som kolonilottsägare bör tänka på innan du bygger, målar om eller installerar nya funktioner.
Exempel från olika kommuner
Hur bygglovsreglerna tolkas kan variera stort beroende på lokala planer och traditioner. Nedan följer några exempel från olika svenska kommuner som visar hur olika bestämmelser kan se ut i praktiken.
Lund
I Lund har kommunen tydliga byggregler för kolonilotter, bland annat hur stor del av lotten som får bebyggas. Här krävs bygglov för de flesta åtgärder, även mindre byggnader.
Byggnader: Alla byggnader, även skärmtak, kräver bygglov. Max 30 m² får uppföras på lotten.
Fasad/utseende: Ingen större skillnad, men ändringar prövas om de påverkar stugans utseende.
Övrigt: Om detaljplan saknas kan en bygganmälan räcka istället för bygglov.
Kristianstad
Kristianstad betonar att kolonistugor inte räknas som bostadshus och därför inte omfattas av attefallsregler.
Byggnader: Bygglov krävs för nya kolonistugor och förråd.
Fasad/utseende: Färg- eller materialändringar inom detaljplan kräver bygglov.
Övrigt: Kolonistugor omfattas inte av attefallsreglerna.
Borås
I Borås behöver du nästan alltid bygglov när du vill bygga nytt eller förändra din kolonistuga.
Byggnader: Bygglov krävs för nybyggnad, tillbyggnad eller ändrat utseende.
Fasad/utseende: Plank, murar och staket kan kräva bygglov.
Övrigt: Tillstånd från koloniföreningen krävs innan bygglovsansökan.
Helsingborg
Helsingborgs stad har detaljerade riktlinjer för koloni- och odlingslotter.
Byggnader: Nybyggnad eller tillbyggnad kräver bygglov.
Fasad/utseende: Mindre ändringar kan vara bygglovsbefriade, men kulturvärden ska bevaras.
Övrigt: Installation av eldstad, vatten och ändringar i bärande konstruktion kräver anmälan.
Sigtuna
I Sigtuna gäller att de flesta bygg- och rivningsåtgärder på kolonilotter kräver bygglov.
Byggnader: Nybyggnad, ändring eller rivning kräver bygglov.
Fasad/utseende: Detaljplanen kan styra färg och material.
Övrigt: Kommunen rekommenderar tidig kontakt för att undvika avslag.
Göteborg
Göteborgs stad har flera kulturhistoriskt värdefulla koloniområden, vilket gör att reglerna ofta är strikta.
Byggnader: Bygglov krävs för nybyggnad och tillbyggnad. Vissa områden har maxmått för stugor (t.ex. 25–30 m²).
Fasad/utseende: Ändringar av färg, material eller fönster kräver ofta bygglov på grund av kulturmiljö.
Övrigt: Många områden omfattas av detaljplan eller bevarandeprogram, vilket gör att även små åtgärder granskas.
Malmö
Malmö har ett stort antal kolonilotter och reglerna styrs både av detaljplaner och arrendeavtal.
Byggnader: Nybyggnad av kolonistuga kräver bygglov.
Fasad/utseende: Fasadändringar kan kräva bygglov beroende på område.
Övrigt: Kommunen anger att kolonistugor inte är bostadshus och därför inte omfattas av attefallsregler.
Stockholm
Stockholms koloniområden är ofta kulturhistoriskt värdefulla och bygglovsreglerna är därför hårda.
Byggnader: Bygglov krävs för alla nybyggnader och tillbyggnader.
Fasad/utseende: Även målning i annan färg eller fönsterbyte kan kräva bygglov.
Övrigt: Kommunen betonar särskilt att kolonilotterna är en del av stadens kulturmiljöer och måste bevaras.
Uppsala
I Uppsala omfattas många kolonistugor av detaljplan och kräver därför bygglov även för mindre åtgärder.
Byggnader: Ny- och tillbyggnad kräver alltid bygglov.
Fasad/utseende: Färg- och materialändringar kan kräva lov.
Övrigt: Kolonilottsägare rekommenderas alltid att kontakta stadsbyggnadsförvaltningen innan ändringar.
Luleå
Luleå har både traditionella koloniområden och nyare odlingslotter. Reglerna är i många fall liknande som i södra Sverige, men kommunen trycker på vikten av bevarande.
Byggnader: Bygglov krävs för nya stugor och större byggnationer.
Fasad/utseende: Ändringar i fasad och material kan kräva lov om området är detaljplanelagt.
Övrigt: Kommunen anger att även enklare byggnationer bör stämmas av i förväg med bygglovshandläggare.
Vad betyder det i praktiken?
Som kolonilottsägare behöver du alltid kontrollera med din kommun vad som gäller, eftersom bygglovsplikten kan variera från plats till plats. I de flesta fall krävs inget bygglov för vanligt underhåll, som att måla om stugan i samma färg, men i områden med kulturhistoriska värden kan även sådana åtgärder vara lovpliktiga. Att bygga en ny kolonistuga, sätta upp ett större växthus eller göra en tillbyggnad innebär nästan alltid att du måste ansöka om bygglov. Vill du dessutom installera el, vatten eller avlopp behöver du i regel lämna in en anmälan till kommunen, eftersom det räknas som en åtgärd som påverkar byggnadens funktion och säkerhet.
Vanliga frågor och svar
Ja, i de flesta fall. Även om kolonilotten ligger utanför detaljplan kan kommunen kräva bygglov.
Mindre växthus kan vara bygglovsbefriade, men det varierar mellan kommuner och kan kräva anmälan.
Det beror på kommunalt självstyre. Varje kommun beslutar själv hur plan- och bygglagen ska tillämpas utifrån lokala förutsättningar.
I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.
För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.
När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.
Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.
Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.
När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.
Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.
