Svenska hus på japanska

Bostadsbyggande 13 juni 2025
Trägolv från Dalarna. Fönster från Värmland. Falu rödfärg. Det låter kanske som en villa i vilken svensk stad som helst, men det vi beskriver är något helt annat ...
svenska på japanska

Det är ett japanskt bostadsområde, kallat Sweden Hills, där varje hus är byggt helt i svensk stil, med svenska material. Men det mest oväntade? Det är ett japanskt företag som ligger bakom allt – och de bygger bara svenskt.

Ett Sverige du inte visste fanns – mitt i Japan

Sweden Hills ligger i Hokkaido, Japans nordligaste ö, där klimatet liknar det svenska. Det är inte bara ett temaområde – det är ett riktigt bostadsområde med över 400 hus, där alla hem är byggda enligt svenska byggtraditioner. Med röda träfasader, vita knutar, spröjsade fönster och brutna tak med djup takfot skulle du kunna tro att du klivit rakt in i en svensk småstad.

Men bakom detta idylliska svenskkoncept står inga svenska byggbolag. Istället är det ett japanskt företag: Sweden House, som ligger bakom varje spik, varje dörr och varje fasadpanel – och deras filosofi är kompromisslös: allt ska vara svenskt.

Varför grundades Sweden Hills – och varför just här?

Idén om att skapa ett svenskinspirerat område föddes i slutet av 1970-talet, efter ett besök av den svenske ambassadören i Japan, Bengt Odevall. Han noterade att klimatet och landskapet i Tōbetsu – bara cirka 30 km från Sapporo – påminde starkt om sina hemtrakter i Sverige. Inspirerade av detta påbörjades planeringsarbetet 1979, och 1984 togs de första spadtagen för vad som sedermera blev Sweden Hills – en by med röda faluröda hus, vita knutar och svenska levnadstraditioner.

Men det handlade inte bara om nostalgi. Kommunen Tōbetsu ville locka inflyttning och skapa ett unikt turistmål, samtidigt som de ville introducera mer klimatvänliga och hållbara byggmetoder till det nordliga Hokkaido. Genom att samarbeta med Sweden House, som importerade prefabricerade svenska trähus, kunde man förena estetik och funktion – och attrahera både japanska familjer och besökare till ett boende långt från storstadens betong, men ändå tryggt och modernt.

svenska på japanska

Varför japanerna älskar svenska hus

För japanerna handlar det inte bara om estetik – det handlar om livsstil. Svensk arkitektur signalerar hållbarhet, familjeliv, natur, kvalitet och trygghet. I en storstadsmiljö där bostäder ofta är trånga, ljussvaga och tätt byggda, erbjuder de svenska husen något helt annat: luft, ljus, trä och tystnad.

Enligt Sweden House är många av kunderna barnfamiljer och pensionärer som söker något mer stabilt och harmoniskt – och för dem representerar den svenska byggstilen ett drömliv.

Och det är inte bara känslan – det finns mätbara skillnader:

  • Energiprestandan är betydligt högre än japansk standard.
  • Ventilationen är bättre anpassad för kalla vintrar.
  • Livslängden på materialen är längre.
  • Underhållsbehovet är lägre.

Ett mikrosverige som lockar tusentals turister

Sweden Hills är så pass populärt att det även blivit ett turistmål. Varje år kommer tusentals besökare för att gå mellan röda stugor, köpa svensk glass och se midsommarstången resas i juni. Några gifter sig till och med i det lilla kapellet – inspirerat av en kyrka från Hälsingland.

Men trots det svenska temat är detta inte en nöjespark. Det är ett levande samhälle där människor bor året runt – och där svenska byggmaterial är en del av vardagen. Vill du själv prova på att bo här? Du kan faktiskt hitta flera av dessa svenska hus listade på Airbnb.

svenska på japanska

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.