-1920x1080.webp)
En ny rapport från Villaägarna visar att skillnaden mellan billigaste och dyraste kommun nu är mer än 33 000 kronor per år. För hushåll i södra Sverige blir boendet därmed avsevärt dyrare än i norr.
Kostnaderna vänder uppåt igen
Efter två år av lättnader har driftskostnaderna börjat stiga i stora delar av landet. I 87 kommuner ökar utgifterna, i genomsnitt med 986 kronor per år. Det kan tyckas måttligt, men för vissa hushåll innebär utvecklingen betydligt högre räkningar än tidigare.
Framför allt är det elnätsavgifter och VA-kostnader som driver på. Även om elhandelspriserna gått ner jämfört med toppnivåerna under energikrisen äts det utrymmet snabbt upp av högre nätkostnader. Nya effektavgifter gör dessutom att hushåll som förbrukar mycket el under kort tid riskerar att betala mer, även om den totala elanvändningen är oförändrad.
Tydliga geografiska skillnader
Rapporten visar att det skiljer enormt mellan kommunerna. I Trosa, som toppar listan som dyrast, kan en husägare få betala nästan dubbelt så mycket som i Lycksele, där kostnaderna är lägst. Även bland storstäderna finns stora skillnader: i Umeå betalar villaägare drygt 21 000 kronor mindre per år än i Lund, som är dyrast bland de större kommunerna.
Skillnaderna kan delvis förklaras av elområdena: elen är generellt sett billigare i norra Sverige. Men det handlar också om kommunala taxor för vatten, avlopp och avfall, samt hur elnätsbolagen utformar sina tariffer.
Vad ingår i driftskostnaderna?
I rapporten räknas de största återkommande posterna in: vatten och avlopp, avfallshantering, elhandel och elnät. För många hushåll är det just dessa kostnader som slukar en stor del av boendebudgeten, särskilt när de kombineras med stigande räntor på bolån.
Orsakerna bakom skillnaderna
Det finns flera skäl till att kostnaderna skiljer sig så mycket. Elområdena spelar en tydlig roll, där norra Sverige gynnas av närheten till elproduktionen. Men också kommunala taxor varierar beroende på lokala investeringar i VA-system, reningsverk eller avfallshantering. Elnätsbolagen har dessutom stor frihet att bestämma sina tariffer, vilket gör att avgifterna i vissa kommuner ökat snabbare än inflationen.
Den nya modellen med effektavgifter är ytterligare en faktor. Hushåll som till exempel lagar mat, tvättar och laddar elbilen samtidigt kan få en mycket högre månadskostnad än hushåll med jämnare elanvändning.
Konsekvenser för hushållen
För husägare i södra Sverige innebär utvecklingen att de i praktiken har betydligt högre fasta boendekostnader än hushåll i norr. På sikt kan det påverka flyttmönster, där vissa kommuner blir mindre attraktiva att bosätta sig i. Det kan också försvåra för nyproduktion av småhus, eftersom kalkylen för drift blir så olika beroende på plats.
Samtidigt driver skillnaderna fram nya beteenden. Allt fler tittar på energieffektiviseringar eller investeringar i solceller för att kunna hålla nere sina kostnader. I vissa kommuner där VA-taxorna är särskilt höga blir vattenbesparande åtgärder mer intressanta, exempelvis snålspolande armaturer eller återanvändning av regnvatten.
Kan hushållen påverka?
Som privatperson är det svårt att påverka kommunala avgifter eller elnätspriser. Men man kan ändå göra en del för att minska sin boendekostnad:
- Jämför regelbundet elavtal för att hitta det mest förmånliga.
- Energieffektivisera huset genom bättre isolering, smart styrning av värme eller byte till energisnåla vitvaror.
Även om det inte eliminerar skillnaderna kan det lindra effekten för hushåll i de dyraste kommunerna.
Sammanfattning
Att bo i villa i Sverige är betydligt dyrare i söder än i norr. Trosa och Lund tillhör landets dyraste kommuner, medan Lycksele och Umeå erbjuder låga kostnader. Orsakerna är flera: elområden, kommunala taxor och elnätsavgifter. För hushållen innebär det att boendekostnaden skiljer sig med över 30 000 kronor om året beroende på var man bor.
