Bakgrunden är att kommunen klassar vissa stadsdelar som särskilt värdefulla miljöer, vilket innebär att även små byggnader som friggebodar, attefallshus och förråd nu omfattas av bygglovsplikt.
Enligt Sveriges Radio Örebro har flera fastighetsägare redan hört av sig till kommunen efter att ha upptäckt att de inte längre får bygga på samma villkor som tidigare.
Vi har fått frågor från fastighetsägare som blivit överraskade. Många tror att friggebodsregeln gäller överallt, men så är det inte längre i vissa delar av Örebro
Bygglovschef i Örebro, Anders Karlsson
Vad är en friggebod och vad gäller normalt?
En friggebod är en mindre fristående byggnad som man får uppföra utan bygglov, under vissa förutsättningar. Regeln gäller i hela landet, men bara om tomten redan har ett en- eller tvåbostadshus. Byggnaden får vara högst 15 kvadratmeter stor, 3 meter hög och måste stå minst 4,5 meter från tomtgränsen, om inte grannen gett sitt medgivande.
Friggeboden får användas som gäststuga, förråd eller bastu, men inte som permanentbostad. För de flesta villaägare innebär regeln en enkel möjlighet att skapa extra utrymme på tomten, utan att behöva gå igenom hela bygglovsprocessen.
Det är just denna undantagsmöjlighet som nu försvinner i delar av Örebro, där kommunen har beslutat att skydda områden med särskilda kultur- eller miljövärden.
Särskilt skyddade områden i Örebro
Bakgrunden till förändringen finns i Plan- och bygglagen (PBL), som ger kommuner rätt att införa undantag från bygglovsbefriade åtgärder i områden som anses ha särskilt kulturhistoriskt, miljömässigt eller arkitektoniskt värde. I praktiken betyder det att bygglov kan krävas även för mycket små komplementbyggnader, oavsett storlek, om kommunen bedömer att området behöver skyddas.
I Örebro gäller detta bland annat i Rynninge, Rosta och Hjärsta, områden som kommunen vill bevara för deras tydliga karaktär och arkitektur. Här har man valt att införa bygglovsplikt även för friggebodar för att värna den historiska miljön och undvika byggnader som förändrar helhetsintrycket.
Vad innebär beslutet för fastighetsägare?
För fastighetsägare i de berörda stadsdelarna betyder det att alla nya byggnader, även små, nu måste prövas av kommunen. Den som planerar att uppföra en friggebod, ett förråd eller en bastu i dessa områden måste alltså ansöka om bygglov innan bygget kan starta.
Det gäller inte bara nybyggnationer, även tillbyggnader eller flytt av befintliga småhus kan omfattas av bygglovsplikt. Kommunen vill med beslutet förhindra att de skyddade områdena gradvis förändras av byggnader som inte passar in i miljön.
Hur vet man vad som gäller för sin tomt?
Den som planerar att bygga bör alltid kontrollera vad som gäller just för sin fastighet. Det gör man enklast genom att titta i kommunens webbkarta eller kontakta bygglovsenheten. Där framgår om tomten ligger i ett område med områdesbestämmelser eller om det finns särskilt beslutade kulturmiljöskydd.
Att anta att “friggebodsregeln” alltid gäller kan alltså bli ett kostsamt misstag. Förutom risken att behöva söka bygglov i efterhand kan även sanktionsavgifter bli aktuella om man bygger utan lov i skyddade områden.
Om du redan har byggt
Den som redan uppfört en friggebod innan de nya reglerna börjar gälla behöver inte riva byggnaden, men framtida förändringar som att flytta, bygga till eller uppföra en ny friggebod på tomten kan kräva bygglov.
Förändringen i Örebro visar tydligt att friggebodsregeln inte är självklar längre. Kommuner har rätt att begränsa bygglovsbefriade åtgärder när kulturmiljöer eller arkitektoniska värden riskerar att gå förlorade. För fastighetsägare innebär det att man alltid bör kontrollera den gällande detaljplanen innan man planerar en ny byggnad: även om den bara är på några få kvadratmeter.
-640x480.webp)
