Husägare kräver kompensation för solcellsparker

Nyheter 30 september 2025
Utbyggnaden av sol- och vindkraft har blivit en hörnsten i Sveriges gröna omställning. Men för den enskilde villaägaren kan de storskaliga energianläggningarna få mycket konkreta och svåra konsekvenser.
solpark

I flera nypublicerade debattinlägg varnas det för att villors värden kan rasa när solcellsparker byggs nära tomten. Nu vill de boende kompenseras ekonomiskt.

Hur stort är problemet?

Enligt en ny debattartikel hänvisar Villaägarna till en stor dansk studie där fastigheter inom 200 meter från en solcellspark skapade en värdeförlust på 10,5 procent och inom 200–400 meter, en förlust på 3,2 procent. I vissa fall har mäklare bedömt att fastighetsvärdet så mycket som halverats.

De förslag som finns för kompensation vid vindkraft bör också omfatta solparker. Villaägarna pekar på att vissa gator eller gårdar kan bli omringade av solpaneler på tre eller fyra sidor, vilket drastiskt ändrar boendemiljön och gör att bostadsområdet förvandlas till något som liknar en industrimiljö.

Man argumenterar dessutom för att regeringen i sin budget redan lovat tre kompensationsförslag för närboende till vindkraft: rätt till del av intäkter, rätt att lösa in huset till ursprungligt värde och rätt att utkräva kompensation.

Närboende tappar inflytande – representation och demokrati

Det lyfts även kritik mot hur plan- och byggprocesser hanterar solparksprojekt. Den så kallade 12:6-prövningen (ett förenklat tillståndsförfarande inom miljöbalken) pekas ut som otillräcklig för att bedöma effekter på boendemiljöer. I samrådsdokumenten för solparksetableringen i Ettebro står det att boendemiljön kan förändras kraftigt. Fastighetsvärden riskerar att sjunka och både bländning från solpanelerna och en förändrad omgivning kan göra att området upplevs som mindre attraktivt under lång tid framöver.

solpark

Vad kan vi kan lära oss från Danmark?

I Danmark har man redan infört regler där grannar till sol- och vindkraft kan få rätt till kompensation eller inlösenmöjlighet i vissa fall. Villaägarna vill se att Sverige inspireras av dessa modeller.

Exempelvis lyfter man fram att i Danmark krävs minimiavstånd mellan bostäder och solparker (150 meter, eller mer beroende på situation) och att boende som drabbas av värdeförlust kan kräva kompensation eller sälja fastigheten till aktören till ursprungligt värde.

I Sverige diskuteras just nu att regeringen ska presentera förslag för kompensation för boende nära vindkraft, men ännu saknas bred reform och tydliga modeller som också tar hänsyn till solparker.

Slutsats och väg framåt

Sol- och vindkraft är nödvändiga inslag i kampen mot klimatförändringar, men energipolitik måste inte ske på bekostnad av närboende. Sveriges regelverk och planprocesser befinner sig i ett växande skede där boendemiljön måste väga tyngre än tidigare. Villaägarnas krav på kompensation, kommunalt inflytande och demokratiskt ansvar är inte bara retorik, de representerar en mängd berättelser från småhusägare som känner hur deras livsvillkor rycks undan.

Om Sverige ska kunna fortsätta storskalig energiproduktion men samtidigt bevara legitimiteten i landsbygd och enskilda bomiljöer krävs en balanserad politik: en där energimål och människors trygghet kan rymmas tillsammans.

 

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.